Jag vet att jag borde ha högre tankar om mig själv, och att jag borde lita på mig själv mer än vad jag gör. Ändå tvivlar jag. Jämt och ständigt, i allting jag säger och allting jag gör. Min osäkerhet gnager innuti mig och jag ifrågasätter alltid om jag gör rätt eller fel, oavsett situation. När det händer något dåligt så klandrar jag alltid mig själv. När det gäller andra i min närhet så ser jag alltid det positiva i saker och ting men när det gäller mig själv och mina egna problem så ser jag bara det negativa och omöjligheter. Jag vet att jag är hård mot mig själv. Allt för hård. Men om jag är så jävla bra och inte gör så mycket fel som jag tycker, varför har så mycket blivit så himla fel i mitt liv? Det är ju trots allt jag som valt, jag som bestämt. Iallafall för det mesta. Mitt liv. Mina val. Jag har gjort så många fel val i mitt än så länge relativt korta liv, jag kan inte ens räkna dom. Jag borde lära mig av mina misstag, hade jag bara gjort DET så hade det iallafall funnits en mening med allt. Jag borde för fan tänka mig för lite mer, men istället gör jag om samma misstag. Sannolikheten att jag bara råkat haft otur i olika situationer, är obefintlig... så vet jag med säkerhet att det inte är. Nej, jag kastar mig in i saker och chansar hej vilt utan att tänka på konsekvenserna av handlingarna. Också är jag tillbaks på ruta ett igen. Jag borde vara försiktig, men jag har lärt mig att leva för stunden, och att aldrig ta något för givet, jag har svårt att ändra på saker som alltid varit vad dom har varit. När det gäller mej själv så kan jag hantera det, men när det där som gnager innuti får allt att gå ut över mina relationer, både vän- och kärleksrelationer, då kan jag inte hantera det. För då orkar oftast inte personerna med en längre, inte i längden iallafall. And I don't blame them. Varför straffar jag mig själv så hårt? Får jag någon slags undermedveten kick av att söka mig till drama? Varför är jag min egen värsta fiende? Ibland känner jag mig förlorad i ett krig, kriget mot mig själv. Jag blir trött på mig själv och står inte ut, så varför skulle någon annan stå ut med mig? Sad but true.